Hur mikroplaster påverkar våra hav och vattendrag
Mikroplaster är ett snabbt växande miljöproblem som hotar våra hav och vattendrag. Dessa minimala plastpartiklar, ofta osynliga för blotta ögat, finns numera överallt – från polarisarna till djuphavsgravarna. Men varifrån kommer de, hur påverkar de miljön, och vad kan vi göra åt det?
Mikroplastens ursprung och spridning
Mikroplaster har många olika källor. En betydande del kommer från nedbrytning av större plastföremål, som flaskor, påsar och fiskenät. Dessa bryts ner av solljus, vågor och mekanisk nötning till allt mindre fragment. Andra vanliga källor är syntetiska textilier, som släpper ifrån sig mikrofibrer vid tvätt, och däckslitage, där små partiklar sprids via dagvatten. Tidigare innehöll även kosmetika och hygienprodukter mikroskopiska plastkulor, så kallade mikropärlor, men detta är numera reglerat på många håll.
Från landbacken till haven
Majoriteten av mikroplasterna, uppskattningsvis 80 procent, har sitt ursprung på land. Partiklarna transporteras med floder, avlopp och dagvatten till sjöar och hav. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutets kartläggning kommer över hälften av mikroplasterna i Östersjön från just dagvatten och avloppsvatten. Även om reningsverk gör nytta, är många partiklar för små för att fångas upp.
Nanoplaster – ett ännu mindre hot
Forskning pekar på att det finns en ännu mindre typ av plast, nanoplaster, som är mindre än 100 nanometer (en tiotusendels millimeter). De är så små att de inte kan ses med vanliga mikroskop. Nanoplaster befaras kunna tas upp lättare av kroppens vävnader, vilket kan störa viktiga processer hos både djur och människor, enligt IAEA.
Mikroplastens påverkan på havets invånare
Mikroplasters och nanoplasters storlek gör att de kan ätas av många marina djur. De misstar dem för mat, vilket kan leda till skador och näringsbrist. Musslor och djurplankton får bevisligen i sig mikroplaster, och därmed förs de snabbt in i näringskedjan. Studier har visat att exponering för mikroplast kan ge beteendeförändringar och till och med skador på arvsmassan hos exempelvis havsöringslarver.
Mikroplaster – transportörer av miljögifter
Mikroplaster kan också binda till sig och transportera miljögifter. De absorberar skadliga ämnen från vattnet, som PCB (polyklorerade bifenyler, en grupp svårnedbrytbara industrikemikalier) och PAH (polycykliska aromatiska kolväten, som bildas vid ofullständig förbränning), och överför dem sedan till djuren som äter dem. Detta leder till att gifterna ansamlas i näringskedjan, enligt forskning.
Mikroplaster och människors hälsa
Mikroplaster har hittats i dricksvatten, i livsmedel som fisk och skaldjur, och till och med i luften vi andas. Därmed får även vi människor i oss dessa partiklar. De långsiktiga effekterna är ännu inte helt klarlagda, men mikroplast har påträffats i mänskligt blod, vilket visar att de kan tas upp av kroppen. Det finns en oro för att detta kan leda till inflammationer och andra negativa hälsoeffekter, inklusive hormonstörningar.
Åtgärder mot mikroplastförorening
För att minska problemet med mikroplaster krävs en rad åtgärder. Vi behöver minska produktionen av plast, förbättra avfallshanteringen globalt och utveckla bättre reningstekniker. IVL Svenska Miljöinstitutet har visat att det är möjligt att med kostnadseffektiva metoder avskilja en mycket stor del av mikroplasterna, även i orenat avloppsvatten.
Lagstiftning och initiativ
Lagstiftning spelar en viktig roll. USA införde 2015 “Microbead-Free Waters Act” som förbjöd mikroplaster i kosmetika. Även i Sverige finns ett förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av. FN arbetar dessutom med ett globalt juridiskt bindande avtal för att bekämpa plastföroreningar. Detta globala initiativ är ett viktigt steg.
Textilindustrins ansvar
Forskare vid Mistra Future Fashion har föreslagit åtgärder inom textilindustrin för att minska utsläpp av mikrofibrer. Det handlar bland annat om att undvika borstning av tyger och att använda ultraljud vid tillskärning, enligt forskning.se.
Vad kan jag göra i min vardag?
Som privatpersoner kan vi göra skillnad genom att minska vår användning av engångsplast, till exempel genom att använda flergångskassar och vattenflaskor. Välj gärna miljömärkta produkter och undvik kosmetika som kan innehålla mikroplaster. När du tvättar syntetkläder, gör det mer sällan och använd gärna tvättpåsar som fångar upp mikrofibrer. Att välja kläder av naturmaterial är ett annat bra sätt att minska utsläppen. Korrekt källsortering och återvinning är också mycket viktigt.
Framtidens lösningar
Genom ökad medvetenhet, forskning och innovation kan vi minska problemet med mikroplaster. Det pågår intensiv forskning kring att utveckla biologiskt nedbrytbar plast, förbättra reningstekniker och hitta nya sätt att hantera plastavfall. Genom gemensamma ansträngningar, från individer till globala organisationer, kan vi arbeta för renare hav och en mer hållbar framtid.
